Solen..

Idag sken solen. Den inte bara sken, den värmde oxo.

När blir man gladare av att se sin skuggbild än då vårsolen tittar fram o smeker ens axlar o rygg med sina varma strålar? 

Det är ju fortfarande februari, snön ligger kvar i fläckar...kommer det o bli kallt igen? Vem vet, men idag njöt jag..till tonerna av bla Toploaders-"Some kind of wonderful" svävade jag fram på min pw o kände mig lyckligast i världen..

Solen, jag har precis insett att jag älskar dig!

Slokande tulpan..

Sov länge idag, förkylningen har bestämt sig för att ändå försöka ge sig på mig...men jag kämpar emot med allt jag har. Körde boxning i onsdagskväll, vilket gick utmärkt trots en något ond hals..känner mig mycket lugnare inombords igen oxo, men det är vissa saker som fortfarande gnager i mig..

Lyssnar på arg tjejrock, försöker trycka undan de besvikna känslor jag har för någon...besvikna, ledsna o arga.. 

Tittar på de slokande tulpanerna efter helgens kalas o ser snön falla utanför fönstret. Vad hände? Var inte våren på väg? Ja ja, det måste väl ner för att ta med det sista snön...det brukar mamma alltid säga.

Bädda rent skulle jag göra ja..o tvätta...osv. Ja ja, bara o fortsätta..

Ha en fin fredag..

31 vintrar..

Jag är en tjej, kvinna, på 31 vintrar. Föddes den här dagen år 1983. 

På Alla Hjärtans dag slog jag upp ögonen  och såg världen för första gången.

Här var jag inte kaxig=P. Mamma har sagt att allt gick så fort med mig, plötsligt kunde jag prata, gå o hon visste knappt när det hände...jag var ju nyss bebis. Typiskt, hade så jäkla bråttom o bli stor då o nu vill jag bara vara ung haha..

Här är vi förresten, jag o älskade mamma.

 Jag tror det här är efter att vårat hus brann ner o vi fick flytta runt innan vi byggde vårt nya hus.

 Jag var väldigt lik min pappa då jag var liten förresten. Med åren har jag blivit mer o mer lik mamma oxo. Men jag fick höra det för jämnan "Men du måste 'rå va Kenth Lindhs jänta 'ru, är ju så lik han ju" Tyckte inte alltid det va så roligt o höra, nog för att jag älskar min pappa o jag var pappas lilla flicka, men så roligt var det inte o höra att man var lik en gubbe tänkte jag haha..

 Här är han, gubben jag är lik haha..o storebror Tias=)

Ni måste ju erkänna att jag var ju rätt söt ;) 

Jag hade ganska stort huvud då jag var liten, eller ja, det har jag fortfarande..men har vuxit i det skapligt tycker jag haha. Men på den här bilden med mina kära syskon Helena o Mattias ser ni ett lysande exempel på att mitt huvud var rätt kraftigt haha..tycker faktiskt att jag har lite likheter med Stewie i Family Guy här =P (ber om ursäkt för taskig kvalitet på bilderna förresten, men jag har fotat av dom med mobilen från ett fotoalbum) 

 Iaf så flyttade vi in i det nybyggda huset i Rumsta o som ni ser så fanns min stora kärlek till katter redan då jag var liten=) Jag vet inte vad det är, men jag har alltid känt en koppling till katter av nån andledning. Jag kunde spendera timmar med att få prata med de vilda katterna hos mormor i Småland o var supernöjd om jag kom så nära att jag nästan fick klappa dom. Nu när jag är vuxen, så har mina katter blivit som mina barn o jag är nog mer daltande med dom än en riktig mamma är med sina barn haha..

 Mina bästa kompisar var min kusin Kicki o min storebror..o jag älskade att ha keps på mig, helst truckerkeps, men vilken keps som helst funkade egentligen..

O My Little Pony , gud vad jag älskade mina små hästar..hade massor=) Här fick de pryda vår midsommarstång ute på Hölick, då vi campade.=P Underbara somrar som vi spenderade i vår husvagn. Jag vet att många är anti husvagnssemestrar, men som barn är det så jäkla roligt. O jag menar man behöver inte va som de värsta nördarna i Böda Camping osv=P

 Morning sunshine=P En av mina födelsedagar, nyvaken o grann...ser typ likadan ut nu för tiden då jag vaknar =P

Trettioett år, närmare fyrtio än tjugo, som min man så snälllt sa imorse. Ja ja, det är inte hela världen eller hur? Nu ska jag ta o handla lite, städa lite o bara vara..det är itne precis samma sak o fylla år nu som när man va liten=). Men i morrn ska vi fira lite iaf, med ett litet partaj...väldigt litet, jag är ju inte mycket för stora balunser=P.

Men ha en jättefin Alla Hjärtans dag allihop! Pussssssssss

Noja..

Minsta lilla grej o jag blir arg...lyckas behärska mig, men känner hur jag kokar inombords. Varför? 

Inte en susning. Har varit såhär i två dagar nu, känt mig redo att skrika o slå hela tiden utan att veta varför...det är faktiskt sjukt jobbigt kan jag tala om, tar ju en del energi av en.

Har försökt hålla mig sysselsatt hela tiden, men har ju såklart blivit arg o fått lite utbrott på tex symaskinen..så pass att Mandiz blev väldigt osäker o sprang runt mig o gnällde =/=P.

Försöker komma på om jag har något o vara irriterad eller arg på, men nej...

Har dessutom inte tränat boxning den här veckan, kanske det är det haha..att jag saknar att få utlopp för aggressionerna. Nej, Peter har blivit tokförkyld o jag höll på att ramla dit i början av veckan..men jag har ätit D-vitamin, druckit mina frukostdrinkar (citron, ingefära, grape, cayennepeppar), sen har jag druckit extra "drinkar" med citron o ingefära i varmt vatten...plus att jag köpte echinagard! Allt för att inte bli sjuk o peppar peppar så känns det som att förkylningen backade tillbaka!=) Har ju varit med sjuka barn oxo de senaste veckorna o då brukar man ju bli sjuk, men mina "drinkar" verkar hålla mig frisk!

Imorrn fyller jag år, 31...jippie!=P Behövde inte visa leg på systemet idag heller, vilket jag alltid brukar få. Jahapp, då va man på väg utför då haha.. Nej då, skämtar bara. 

Men lite ångest har jag inför att bli äldre faktiskt, nu börjar ju det att synas på en. Linjer som liksom inte försvinner o som snart blir till veck...=/ Usch, förstår faktiskt varför många tar till botox. Ytligt va? Japp o löjligt jag vet..men kan inte låta bli o noja...

Ser ju stor skillnad från det att jag va 25, sex år gör stor skillnad=/ Kolla här, slät som en bebisstjärt ju=P

Nu ska jag försöka sluta noja...i morrn är det ju inte bara min födelsedag..det är ju Alla Hjärtans dag oxo!=) Om du inte sagt det förr, säg att du älskar någon imorrn. Det betyder så mycket att få höra orden, inte bara i morrn men alla dagar så klart...men vilken dag är bättre för att säga det första gången till någon?=)

Puss!

In i garderoben..

Idag har jag gjort detta:
- Svassat runt i pyjamasbyxor hela dan..
- Haft sprängande huvudvärk som jag motade bort med treo o åttiotalsmusik (funkade prima!)
- Sytt två kuddfodral av ett gammalt retrotyg

- Kortat av två gardiner som ska fungera som draperi för att dölja en del av garderoben..nämligen den här delen(nedan). Här var det förut en sovalkov, men nu har jag alla underkläder, strumpbyxor, träningskläder, skor som inte används så ofta o lite utklädnadsprylar... Har inte haft orken att göra iordning på denna del så ett draperi att dölja det hela passar bra!=P Ska bara köpa en stång så åker det upp i morrn.

Garderoben är ju förresten tipp topp nu=) Vill bara bo här inne när det är såhär städat o fint haha.

 Ledsnade förresten på mina vita skallar igår o pysslade om dom lite med strumpbyxor o lite annat...lite roligare o titta på nu=P

 Älskar min ljuskrona, som är för stor för det här rummet egentligen(har slagit huvudet i den otaliga gånger=P)...men den är ju bara så fin!=)

 Tog fram en del örhängen som jag glömt bort jag har..lättare o använda dom om man ser dom=)

 En bricka jag glömt bort, fick åka upp på väggen o på spegeln hänger mitt strumpeband som jag hade då jag gifte mig plus en brosch o några plastrosor...

 Skyltdockan som jag fyndade då en affär la ner i stan, fick bli lite käckt åttiotalig i en gammal klänning jag köpt på Beyond Retro o aldrig använt...passar nog vid nån maskerad tänker jag så jag gör mig nte av med den.=P O så ser ni ju gulliga lilla Knubben oxo =)

Ber om ursäkt för dåliga iphonebilder, men det är ju så lätt o smidigt...=/

Rensning..

Känner av våren idag, fågelkvitter, solsken o plusgrader...synd bara att jag är fast inomhus o städar min garderob. Har ju en sån där "walk in closet" med alldeles för mycket kläder, rensar ur samtidigt som jag städar. Var in till Röda Korset med en säck kläder förra veckan o la ut några gamla klänningar på Tradera. Men det försvinner nog en hel del kläder idag oxo känns det som, på tiden jag gör en storrensning.

Tittade igenom en del gamla bilder häromdan o jag började tycka att jag ser rätt tråkig ut nu för tiden. Liksom inte lika lekfull i sättet att klä mig, sminka mig eller nånting. Hittade den här bilden på mig då jag hade kort hår, det var snyggt då o jag trivdes i det...rakade ju även ena sidan efter ett tag. Men riktigt så lekfull behöver jag inte vara igen haha.

Men nog spritter det i en nu då dessa vårdagar börjar komma, man vill leka, vara barn på nytt...lekandet får vänta för min del, tillbaka in i garderobsröran....

Överkänsligt känslig...

Har ni någonsin fått höra att ni är överkänsliga? Det har ni säkert nån gång, tror de flesta får höra det vid något tillfälle i livet även om de annars inte hör till de mest känslosamma människorna.

Jag har varit på båda sidorna av vågskålen av känslor. Man har sagt till mig att jag är känslokall, med noll hänsyn till andras känslor, för att sedan bli den som känner alldeles för mycket. Så mycket att det kom till den gräns att jag inte klarade av det ensam o äter nu medicin för att hålla mig så stadig jag kan.

Men fortfarande får jag höra att jag är för känslig då jag tar åt mig av vissa ord, gråter till filmer eller av tanken att förlora ett husdjur som inte ens är i närheten av att försvinna...

Kanske det är sant, jag vet faktiskt inte, jag är ju bara mig själv för jag vet inget annat sätt att vara. 

Det jag faktiskt vet är dock, att hur många gånger jag än ifrågasatt mitt liv, mitt mående genom åren o hur många tårar jag än har fällt utan att förstå varför..så är jag ändå glad för allt på något vis. 

Klart jag skulle vilja ha levt ett liv utan mina inre extrema berg o dalbanor, men inser ju att det skulle nog ha blivit ett tråkigare liv på många vis. Jag har växt med mina problem, växt ifrån vissa av dom o jag tror jag blivit en bättre människa pga dom i många avseenden..inte perfekt, gud nej! Men vem vill vara perfekt? 

Men fråga mig när du vill o jag kommer alltid att svara; jag har hellre känt alla dessa känslor, om än oförståeliga i många fall, än att inte ha känt något alls.

Att erkänna ens fel, se brister o misstag gör dig inte till en sämre människa...men att bara blunda, inte lyssna på kritik som kommer till dig kan nog göra att du stannar o inte utvecklas vidare...

Det är iaf vad jag tror, vad jag lärt mig o försöker fortsätta att lära mig o leva efter.

Bara några funderingar såhär på onsdag förmiddag...

En gammal bild på mig som älsklingen tagit..